onsdag 27 mars 2013

23:09

I ungefär två timmar har jag packat för de kommande sex dagarna på Mallorca och är i princip klar. Men det sista är ju bara sådant småplock som inte packas ner förrän fem minuter innan man går. Typ mobilladdaren.

Jag har dock ingen riktig resfeber. Tror att det är för att dagarna och veckorna går så fort att jag inte riktigt kan förstå att jag åker imorgon. Ska försöka anamma det faktumet när jag ligger här i sängen. För det känns nästan lite konstigt att resa utan resfeber, pirret i magen. Så innan mina ögon faller ihop av trötthet för gott, ska jag försöka runda av det här inlägget... Jag kommer att ha datorn med mig m, så om jag får tid eller lust så kanske jag skriver ihop något litet inlägg!

_lotta

onsdag 20 mars 2013

10-punktslista

10 saker jag tycker om:
sovmorgnar
äta ett perfekt krispigt äpple
sitta i soffan med Neo i knät
dansa
New Girl
drinkarna på Urban Deli
London
hångla
spenat- och fetaostpaj
gå och lägga mig nyduschad i nytvättade lakan


9 saker jag tycker mindre om:
sexism
att ha samma efternamn som Tobias Billström (är INTE släkt)
när jag missar bussen
långa kemilektioner
boken Candide av Voltaire
folk som inte fattar ironi
kikärtor
strumpor som halkar ner i skorna och hasar sig fram mot tårna när man går
snö i slutet av mars

8 bloggar jag läser:

7 saker jag vill göra i framtiden:
bo i London
bo någonstans varmt
få barn
skriva en bok
vinna en pokerturnering
blir riktigt bra på att dansa Lindy Hop
se alla Harry Potterfilmer i sträck



6 saker jag är rädd för:
fastna i en hiss
våldtäktsmän
bli sjuk i anorexi igen
bli instängd i ett trångt utrymme
duvor som flyger alldeles för nära en
att någon ska förstöra min säng när den är alldeles nybäddad och puffig

5 platser jag tycker om att vara på:
min säng
landet
Hotel Portixol på Mallorca (ska dit om en vecka!)
Vurma Polhemsgatan
Acne på södermalm



4 ord som beskriver mig:
empatisk
snäll (hoppas jag innerligt)
spontan
bestämd

3 saker jag ser fram emot:
Mallorca-resan om en vecka
vår
Håkan i Göteborg 8e juni



2 bra filmer:
my week with Marilyn
Oceans 11

1 bra låt:
Oskar Linnros - Hur Dom Än

_lotta

tisdag 19 mars 2013

Bikeid






Åh herregud. Vilken cykelporr.

Gå in på Bikeid's hemsida och dregla lite över de galet fina cyklarna.

_lotta

lördag 16 mars 2013

"Världen knackar på men uppmaningen blir att vi ska släcka lampan och låtsas som att vi inte är hemma"



Kom igen nu Sverige. Att Sverigedemokraterna har gjort sig till landets tredje största parti har verkligen bevisat att det går utför med den svenska politiken. Kan vi inte bara komma överens om att låta de som har någon vettigt att säga höras. Är det inte ganska självklart att ett samhälle ska vara jämställt? Att män och kvinnor ska ha lika rättigheter? Att alla som bor i Sverige och har medborgarskap är svenska? Att det inte spelar någon som helst jävla roll varifrån man kommer, utan att det är en människas personlighet, vilja och kompetens som räknas?

Så nu tycker jag att vi låter Gudrun Schyman få höras och läser hennes viktiga debattinlägg på Aftonbladet HÄR.

_lotta

onsdag 13 mars 2013

Saknade te havs

Idag blir det ett litet hyllningsinlägg till min vän Lovisa som jag tycker så himla, himla mycket om.

Vi har känt varandra i snart åtta år, men det var inte förrän det fjärde året som vi blev riktigt nära. I och med att jag blev sjuk började de flesta av mina vänner dra sig ifrån mig, men inte Lovisa. Hon räckte istället ut en hjälpande hand och sedan dess har hon varit en av mina absolut närmsta vänner.

Lovisa känner mig bättre än någon annan. Hon har varit med både den dåliga och den bra tiden, vilket har inneburit att hon har sett mig både panikgråta i en liten hög och gapskratta tills luften tar slut. Jag tror att det är viktigt att ha en sådan vän där man kan blotta sig helt och hållet utan att man känner att man gör vännen besvärad. Så känner jag i alla fall med Lovisa. Och jag tror nog att hon känner likadant (även om hon inte är lika gråtig som jag).

Det är viktigt att ta hand om sina vänner, det är inga relationer som kommer automatiskt. Man måste jobba för dem. Vårda dem. Se till att hålla kontakt, prioritera varandra och visa att man uppskattar varandra, om än genom att bara skicka ett litet sms. Det ger så mycket att vara med vänner man faktiskt tycker om och som man vet känner samma sak.

Tycker att denna bild visar din personlighet, eller vad säger du Lovisa?

_lotta


lördag 9 mars 2013

Tankar om nutid, tråkigheter framtid

Jag har tänkt lite på det där med tid, hur snabbt den går, vad man egentligen gör som man får något tillbaka av, hur man på bästa sätt ska spendera tiden. Speciellt tiden som går åt att gå i gymnasiet. För att gå i gymnasiet tar tid. Och att oroa sig över skolan tar nästan mer tid än vad själva skolarbetet gör.
   Jag oroar mig alltid över hur lite jag känner att jag förstår. Eller snarare, hur lite jag bryr mig om att förstå. Det naturvetenskapliga programmet intresserar mig nämligen inte alls. Jaha, varför valde du det då? kanske ni undrar. Jo, för att det var lätt i nian. Och för min matte-/NO-lärare var så mycket bättre än SO-läraren. Jag trodde att jag visste precis vad jag ville, men å andra sidan så trodde jag att jag skulle gå upp i vikt av att dricka vatten utanför matschemat vid den tiden så man kan ju inte riktigt säga att jag var vid mitt bästa sinnesstånd. Så tack vare det hamnade jag där jag hamnade.
   När jag klagar över skolan får jag som svar att det ju inte är så långt kvar, att jag har gått mer än hälften av mina tre år. Jo, det stämmer visserligen, men under det knappa ett och ett halvt året så ska jag klara mig i igenom matte 4c, fysik 2, biologi 1 och 2 och en jäkla massa andra kurser. Jag får en stor klump i magen bara av att tänka på det.
   Ibland känns det så himla overkligt att jag faktiskt kommer att gå ut gymnasiet. Att det faktiskt kommer bli min tur att stå på ett flak och hoppa och bli dränkt i öl. Att det faktisk kommer att bli min tur att springa ut och se mamma och pappa på skolgården med ett lagom pinsamt studentplakat. Men det kommer det ju. Och då, då är det fritt fram för allt.

_lotta

söndag 3 mars 2013

Ta mig på allvar

Det finns en del saker jag inte vågar skriva om här på bloggen eftersom jag är rädd för att inte bli tagen på allvar. Som mode. Jag skriver väldigt sällan om kläder eller kollektioner, visar nästintill aldrig vad jag har på mig för att jag är rädd att bli tagen som en ytlig, blond brud som inte har något innanför pannbenet. Och jag blir så himla frustrerad över att inte våga visa alla mina sidor. Jag menar, jag är ju väldigt personlig här på bloggen och det känns lite märkligt att jag kan skriva om att jag har kräkts upp mat på en skoltoalett men inte att jag har ett stort modeintresse. Men jag är bara så jäkla rädd att bli uppfattad som ytlig.

Det är nämligen så jag upplever att modeintresserade framställs. Ytliga, korkade och med en fettfri latte i handen. Ni kanske tycker att jag borde vara emot hela modeindustrin med tanke på utseendehetsen som råder där. Och ja, jag skulle önska att det inte bara skulle strutta fram supersmala modeller på catwalken utan att alla kroppsformer skulle få vara representerade. Men just nu är det tyvärr som det är och förhoppningsvis kommer det att bli ändring på det så småningom. Mitt fokus ligger dock inte på själva modellerna, jag struntar helt och hållet i deras smala kroppar. Jag strävar inte längre efter lår som inte nuddar varandra när man går eller revben som sticker ut ur kroppen. Jag vill inte se ut så och jag vet att jag aldrig kommer att göra det heller, så över det känner känner bara såhär.

Jag vill bli tagen på allvar. Jag vill att folk ska ta mig som en smart person, för det vet jag faktiskt att jag är. Och jag vill kunna skriva om mode och kläder och andra ytliga saker utan att behöva känna att min IQ-nivå sjunker för det.

That's all.


_lotta