fredag 28 juni 2013

En sommarhälsning

Hallihallå! Så här på sommaren blir ju inte uppdateringen i toppklass (även om den väl knappast är det resten av året heller...). Men just nu tänker jag faktiskt skylla det på att jag har jobbat hela veckan. Fick lite hastigt och lustigt rycka in som barnflicka åt mammas arbetskompis barn, så jag har knappt haft en lugn stund. Men jag ska verkligen göra mitt bästa för att slänga in inlägg här oftare. 

Har förresten fått ta över farfars gamla Nikonkamera plus tre objektiv (50mm, 28mm och 80-200mm). Är så himla glad att alla dessutom passar till min digitala systemis. 

Hörs snart!

_lotta

torsdag 20 juni 2013

18:44

Tänk att det blev sommar tillslut. För inte allt för länge sedan låg det över en meter snö på vår uteplats där jag i skrivande stund sitter i en tunn klänning utan att frysa det minsta. Snö som vägrade smälta, kyla som vägrade försvinna och tår som alltid var kalla trots både strumpor och sockor i Dr Martensen, känns så avlägset nu.

Och det är väl tur det. Att man faktiskt kan – under några korta månader – känna ett avstånd större än ljusår till vintern. Att man kan glömma bort allt vad snö och isiga vindar heter. Inte behöva sätta på sig mössa, halsduk eller vantar så fort man lämnar huset.

Nu står alla dörrar i hela huset på glänt. Ljummen luft får gardinerna att fladdra och mygg och flugor surrar förbi vid öronen. Precis så som det ska vara på sommaren.

_lotta

tisdag 18 juni 2013

Tisdag

Ja, som ni ju ser så har jag en ny header! Det är som alltid min duktiga vän Lovisa som fotat. Var alldeles stum i käken när vi var klara. Har aldrig tuggat tuggummi så intensivt som då och kommer förhoppningsvis inte behöva gör det mer. Någonsin. 

Annars då? Jo, jag pluggar biologi på förmiddagen och slappar på eftermiddagen. Känns ändå ganska bra. Gillar att ha lite rutiner. Är nog lite fyrkantig av mig, gillar att ha allt iordningställt på skrivbordet när jag ska plugga, göra raka linjer med linjal i skrivboken och strukturera upp mina anteckningar. Hursomhelst så gör det mitt pluggande lite enklare och det tackar jag inte riktigt nej till. 

_lotta

måndag 17 juni 2013

12:31

Mitt sommarlov börjar strukturera upp sig. Först och främst ska jag läsa in hela Biologi 1, vilket jag får se som mitt sommarjobb. Sedan ska jag med största säkerhet ta körkort i någon liten håla i Värmland. Jag har kört ganska mycket hemma och i och med att jag också har kört moped i två år så känns det som att jag har ganska bra koll på hur man ska bete sig i trafiken. Mitt största problem (om man bortser från att jag inte har provat att köra manuellt växlad bil...) är att hålla hastigheten. När jag är ute och kör ed pappa brukar det låta ungefär såhär:

- Hur fort får man köra här? frågar pappa.
- Sjuttio.
- Och då kör man alltså inte i..?
- ...åttio, svarar jag och släpper på gasen.

_lotta

lördag 15 juni 2013

"Would it be absolutely ludicrous to try to make out?" "There is no try," I said. "There is only do."


Idag bestämde jag mig för att stålsätta mig och läsa ut The fault in our stars (av John Green) som jag i tidigare ett inlägg nämnde. Och visst var det precis så sorgligt som jag hade väntat mig. Kanske till och med ännu sorgligare. Men ändå fint.

Boken handlar om obotligt cancersjuka Hazel som träffar före detta cancersjuka Augustus i en terapigrupp för barn och ungdomar med cancer. De finner ganska direkt en koppling till varandra, och det går nästan inte en enda dag utan att de ses. Hazel är orolig för att komma för nära, och därmed såra Augustus, eftersom hon inte kommer att leva så många år till. Men trots det går det kan de inte inte vara tillsammans. De blir bästa vänner och hittar på olika upptåg, som att ha pickninck med champagne och ägga ner deras gemensamma väns ex's hus. Ju längre in i boken man kommer, desto djupare blir deras vänskap men också även medvetenheten om att det inte kommer att vara för alltid.

Om ni nu fick uppfattningen om att det här är en tonårsbok om naiv, klänging, besatt Twilight-kärlek så kan jag gladeligen meddela att det inte stämmer. Det här är en knäpp, sorglig, rolig, tragisk och vacker bok om hur det är att veta att ens vänskap och förhållande inte kommer att vara för evigt. Att man måste ta vara på den tid man har tillsammans istället för att frukta den dag då allt försvinner.

Som sista ord vill jag bara säga: läs den.

_lotta

torsdag 13 juni 2013

Céline


I tisdags fick jag de absolut finaste solglasögon man kan tänka sig av mina föräldrar i skolavslutningspresent. De är helt perfekta; tjocka sköldpaddsramar, precis lagom mörkt glas och sitter som en smäck! Älskar dem. Har under säsongen gått och trånat efter ett par solglasögon just från Céline, så gissa om mitt hjärta hoppade över ett slag eller två när jag öppnade påsen. Tänker ha på mig dem varenda sekund som solen är framme.

_lotta

onsdag 12 juni 2013

Sommarlov


Igår fick jag sommarlov och invigde min första sommarlovsfrukost på kökstrappan. Kaffe och yoghurt med jordgubbar och flingor. Det här är mitt allra, allra bästa sommarfrukostställe. Tänker spendera många morgnar/förmiddagar här.

Läser för övrigt The fault in our stars och har nu kommit till en punkt då jag inte vågar läsa mer då jag känner att det kommer bli megastort gråtkalas om jag fortsätter. Så nu gör jag en paus och låtsas som om allt ordnar sig och börjar på en ny bok i morgon. Så det så.

_lotta

måndag 10 juni 2013

Det kommer aldrig va över för mig




Det var magiskt. Det går liksom inte att beskriva kvällen med något annat ord.

Jag och Haley kom till Slottskogsvallen där konserten skulle vara strax efter tolv, sex timmar innan insläppet började. Vi var de 777e och 778e personerna i kön. Och efter långa timmar i stekhet sol, sittandes på en dammig grusplan fick vi äntligen gå in. Väl inne fick vi tag på fantastiskt bra platser, allra längst fram på ena sidan av scenen. Sedan var det bara att vänta två och en halv timme till.

Efter all denna väntan, alla dagars nedräkning och timmars köande, bygger man upp så himla höga förväntningar. Att under flera månader tänka "snart, snart ska vi se Håkan och det kommer att bli helt fantastiskt", så blir förväntningarna så höga att det knappt är möjligt att matcha dem. Så ju närmre konserten vi kom, desto oroligare blev jag över att bli besviken, att det inte skulle vara så underbart som jag hade drömt. Men när han till slut äntrade scenen, helt i svart och med hatt på huvudet, rev av Det kommer aldrig va över för mig med sådant fantastiskt drag att magen snörper ihop sig visste jag att jag inte behövde oroa mig för att bli besviken. Den två och en halv timme konserten överträffade allt jag drömt om. Det var ren och skär magi.

_lotta

fredag 7 juni 2013

En picknick


I kväll har jag och Flohra haft picknick i någon park på söder vars namn jag inte kan komma ihåg för tillfället. Hon hade tagit med sig pastasallad och jag bidrog med öl. Vi pratade om musik, betyg och mycket däremellan. 

Nu ligger jag i sängen med Neo vid fötterna och ska försöka somna så att jag orkar dra mig upp halv sex i morgon bitti, för kvar i åtta går tåget från centralen mot Göteborg (!!!!!!!!!) och det vore ju trist att missa det.

_lotta

För etthundrafyrtiotvå dagar sedan

I morgon smäller det. För etthundrafyrtiotvå dagar sedan köpte jag och Haley varsin biljett till Håkan Hellströms konsert i Slottskogsvallen. Och i morgon sätter vi oss på ett tåg ner till Göteborg.

I morgon. I morgon? I morgon!

Hur kan så många dagar passerat så fort? Var det inte alldeles nyss vi skrev i varandras Facebook-walls "60 DAGAR KVAR"? Det är knappt så att jag kan förstå det. Jag menar, när man har räknat ner så länge till något och datumet faktiskt är precis runt hörnet, känns det så märkligt. Som att tiden omöjligt kan ha gått så snabbt, som att det absolut omöjligt kan vara så att det är i morgon vi åker. Men det är det ju, och jag är så fruktansvärt peppad på det. Ses vi där?

_lotta

torsdag 6 juni 2013

Vardagssexism

Vardagssexim. Det är så mycket av vår vardag, så mycket och så invant att man knappt lägger märke till det. Visslingar, kommentarer om utseende, blickar och ord. Människor om tar sig friheten att kommentera någon annans kropp. Jag visste inte hur pass ofta förekommande det var förrän jag stötte på det här twitterkontot som jag förstod. Läs igenom några tweets där ni med så förstår ni nog också. 

Objektifiering, kränkningar och sexistiska kommentarer är så vanligt men ändå alldeles för ouppmärksammat. Något man som utsatt ska skämmas för. Det är ens eget fel. Om en tjej blir tafsad på är det för att hon klädde sig utmanande, men för att göra en liknelse; inte fan är det en persons kläder som gjorde att hen blev till exempel rånad? Aldrig är det någon som säger att en rånad person får skylla sig själv. Skulden ligger ju hos själva rånaren. Så varför är det så stor skillnad på offret i situationen då man blir tafsad på/kränkt av sexistiska kommentarer eller då blir bestulen på sin mobil? Blir inte det första offret också bestulen på något? Sin självkänsla? Sin värdighet? 

Det borde ses med så mycket allvar på den sexism som förekommer  hela tiden, varje dag. Säg till om du ser något. Säg till om du blir utsatt. Håll inte tyst och tro för allt i världen inte att det var ditt eget fel. 

Se den här filmen vardagssexism i England. Viktig och ärlig. 

_lotta

söndag 2 juni 2013

Inspiration



Ja, än en gång ber jag om ursäkt för den nästintill obefintliga uppdateringen här. Men när inspirationen tryter blir bloggen lidande. Så nu tänkte jag – både för min egen skulle och kanske lite till er också – skriva ner lite punkter som kan hjälpa när man känner sig oinspirerad.

✻ Gå en lång promenad och lyssna på peppig musik.

✻ Skriv ner en lång lista på allt du tycker om och alla dina awesome:a egenskaper (är så jävla trött på att man ska vara så självkritisk heeela tiden) med färgglada pennor.

✻ Bläddra i fina tidningar, riv ut favosidorna och sätt ihop till ett collage.

✻ Måla naglarna färgglatt.

✻ Rensa i garderoben, sortera, färgkoordinera och vik in och häng upp allt snyggt och prydligt.

✻ Möblera om lite i ditt rum.

✻ Leta upp en recept på något bakverk som verkar lite svårt och testa att göra det.

✻ Träffa en kompis på en spontan-kaffe.

✻ Gör en jättebra spellista med alla dina favolåtar på Spotify.

✻ Planera en resa med en kompis. Det spelar inte så stor roll om den blir av, det är bara härligt att drömma lite ibland.

✻ Gå omkring barfota i trädgården (om du inte har någon sådan, gå till närmsta park istället) vid skymningen, när himlen är ljuslila och syrenerna doftar. Andas jättedjupt och sug in den fantastiska syrendoften.

_lotta