Sidan som går vidare har någon redan rivit av, så jag griper tag, i vita blad

Herregud. Imorgon börjar jag gymnasiet. Kan ni förstå? Det kan inte jag... Det var ju alldeles nyss jag gick i sjuan. Hur kan tiden gå så fort?


Gymnasiet. Åh vad jag har längtat. Ny start. Pirrigt. Förväntansfullt. Nervöst. Ännu mer pirrigt. Men även rädsla. Rädsla för att misslyckas. Tänk om jag inte klarar av att sköta maten själv? Om jag skulle tappa i vikt under första veckan finns det en risk för att min läkare tar i från mig skolan. Som en docka i ett dockhus kan hon bara plocka bort mig från skolan. "Nej hon får inte vara med och leka mer, vi lägger tillbaka henne i lådan." Nu menar jag inte att det här kommer att hända, för det vill jag verkligen inte. Jag tänker kämpa så mycket som jag bara kan för att just det inte ska hända. Det får bara inte hända. Jag ska klara av det. Jag ska, jag ska, jag ska, jag ska.