tisdag 30 augusti 2011
söndag 28 augusti 2011
lördag 27 augusti 2011
tisdag 23 augusti 2011
N1b
Andra dagen på gymnasiet avklarad. Imorgon börjar schemat gälla. Har verkligen sett fram emot när skolan börjar sätta i gång och man kommer in i alla rutiner! Uppdaterar mer när jag har något att skriva om.
_lotta
_lotta
söndag 21 augusti 2011
Sidan som går vidare har någon redan rivit av, så jag griper tag, i vita blad
Herregud. Imorgon börjar jag gymnasiet. Kan ni förstå? Det kan inte jag... Det var ju alldeles nyss jag gick i sjuan. Hur kan tiden gå så fort?
Gymnasiet. Åh vad jag har längtat. Ny start. Pirrigt. Förväntansfullt. Nervöst. Ännu mer pirrigt. Men även rädsla. Rädsla för att misslyckas. Tänk om jag inte klarar av att sköta maten själv? Om jag skulle tappa i vikt under första veckan finns det en risk för att min läkare tar i från mig skolan. Som en docka i ett dockhus kan hon bara plocka bort mig från skolan. "Nej hon får inte vara med och leka mer, vi lägger tillbaka henne i lådan." Nu menar jag inte att det här kommer att hända, för det vill jag verkligen inte. Jag tänker kämpa så mycket som jag bara kan för att just det inte ska hända. Det får bara inte hända. Jag ska klara av det. Jag ska, jag ska, jag ska, jag ska.
Gymnasiet. Åh vad jag har längtat. Ny start. Pirrigt. Förväntansfullt. Nervöst. Ännu mer pirrigt. Men även rädsla. Rädsla för att misslyckas. Tänk om jag inte klarar av att sköta maten själv? Om jag skulle tappa i vikt under första veckan finns det en risk för att min läkare tar i från mig skolan. Som en docka i ett dockhus kan hon bara plocka bort mig från skolan. "Nej hon får inte vara med och leka mer, vi lägger tillbaka henne i lådan." Nu menar jag inte att det här kommer att hända, för det vill jag verkligen inte. Jag tänker kämpa så mycket som jag bara kan för att just det inte ska hända. Det får bara inte hända. Jag ska klara av det. Jag ska, jag ska, jag ska, jag ska.
lördag 20 augusti 2011
Ja må vi leva, ja må vi leva, ja må vi leva uti hundrade år!
Igår (ja, jag vet, det här inlägget kom en dag försent, men vad gör det?) fyllde bloggen ett år! Hurra hurra hurra!!!
_lotta
_lotta
fredag 19 augusti 2011
Jag har slitit ut så många skor i en stad där ingen längre bor
Kom nyss hem ifrån Veronica Maggios konsert på Cirkus! Satan i gatan vad grym hon är!
_lotta
_lotta
onsdag 17 augusti 2011
söndag 14 augusti 2011
Framsteg
Jag har just avslutat ett kvällsmellis själv. Eller själv och själv... Lovisa var ju med, men utan föräldrar! Och även om det bara var lite juice så tycker jag att det är värt att dokumentera. Så det så.
_lotta
_lotta
Mallorca del 1
Att lämna ett grått, regnigt Sverige en onsdagseftermiddag kändes inte helt fel |
...och att komma fram till det här kändes ju inte helt fel det heller. |
Första dagen (torsdag) spenderade vi på stranden och bara njöt av solen och värmen. |
Såhär såg det ut från stranden |
...och såhär. |
Sen blev det kväll och jag och Lovisa bestämde oss för att gå n kvällspromenad. |
Lovisa åt citron- och chokladglass. |
Vid hamnen låg det en massa små, fina segelbåtar. |
Och när vi kom tillbaka från promenaden såg det ut såhär |
...och såhär. |
tisdag 9 augusti 2011
Resfeber
Kvällen innan jag ska resa får jag alltid resfeber. Det pirrar i magen eftersom jag är så fylld med förväntan. Så har det alltid varit och så kommer det nog alltid att vara. Det hör liksom till. Och din här kvällen är just en dagen-innan-resan-kväll, för imorgon bär det av till Mallorca med finaste Lovisa!
_lotta
Bilden är från förra sommaren när vi var på Mallorca. Det här är vyn från hotellet! |
onsdag 3 augusti 2011
Beslut
I onsdags var jag på SCÄ. Det var det var det värsta mötet någonsin. Jag var tvungen att se min vikt. Det var mer än jag trodde. Då bröt ett mindre världskrig ut i mitt huvud. Jag lyckades hålla mig samman något sånär ända tills vi kom hem. Då brast det. Jag grät och grät. Fick knappt någon luft. Hyperventilerade. Och så höll det på halva eftermiddagen tills det inte fanns några tårar kvar. Alldeles tom fortsatte jag dagen. Men att äta var jobbigare än någonsin. Jag trodde att jag aldrig mer skulle kunna äta.
Men när jag vaknade morgonen därpå hade något förändrats. Jag ville inte panikgråta sådär mer. Jag ville inte att varje måltid skulle vara ett helvete. Jag vill inte hoppa över ett år och gå i behandling istället för gymnasiet. Jag ville leva. Jag ville börja i gymnasiet mer än någonsin. Och för första gången på ett och ett halvt år vägde det som jag ville mer än det som anorexin ville. Där och då fattade jag beslutet. Jag vill inte bli frisk, men jag vill bli fri. Fri från ångest och självhat. Så jag har bestämt mig. Jag ska kämpa för att bli fri.
_lotta
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)