vilket gymnasium du ska gå, vilka bloggar du läser, när du fick din sjukdom, hur mycket väger du? Vad vägde du innan... Hoppas du skriver om detta :D
・Förhoppningsvis ska jag börja på Kungsholmens musikgymnasium. Men jag är inte helt säker. Jag vet nämligen inte riktigt i nuläget om jag får gå gymnasiet nästa år. Om jag inte ändrar inställning till att vilja kämpa för att bli frisk, kommer jag antagligen få stå över ett år. Det känns jättejobbigt, dels grejen att inte veta. Det är något jag har svårt för. Att inte veta hur det kommer att bli, och dels för att jag ju så gärna vill gå gymnasiet. Jag vill börja på Kungsholmen tillsammans med mina vänner från min nuvarande skola. Inte bli den där konstiga tjejen som försvann ett år, för att sen börja med de som är ett år yngre.・Några av de bloggar jag läser kan ni läsa i föregående inlägg, men jag läser även Nio till fem, Ida Pyk, Elsa Billgren, Beatas bilder, Lingerie and lullabies plus ett antal till som jag inte orkar skriva ner.
・Jag fick mina första ästörningar när jag var 13 år, sommarlovet mellan 6:an och 7:an. Men det var inte så allvarligt. I alla fall inte på det psykiska planet, även om jag gick ner väldigt mycket i vikt. Men jag mådde inte så dåligt som jag gör – och har gjort – det senaste året. Det gick faktiskt ganska lätt att återhämta mig efter det. Jag hade inga problem med att äta och jag blev glad när jag äntligen var uppe i min målvikt. Då trodde jag att det var över, men mot julen när jag var 14 år slog det till igen. Då var det ganska mycket strul i det "kompisgäng" jag umgicks med. Men jag insåg att jag förlorade vänner, så jag tog tag i situationen och blev bättre igen.
Den 25:e mars 2010, vårterminen i åttan, fick jag en panikångestattack som var en slags varningsklocka på vad som skulle hända. Jag hade blivit sämre under våren, men det var inte förrän jag fick panikångestattacken som jag förstod hur mycket sämre det hade blivit. Jag vart själv så chockad och rädd av händelsen, så att jag bad mamma och pappa att ta kontakt med SCÄ (kan ni förstå? Det var jag som bad dem!). Och efter det blev allt sämre och sämre väldigt snabbt.
Den 28:e april träffade vi behandlarna på SCÄ för första gången. Jag blev genast sjukskriven från skolan. Men när terminen började igen mådde jag tillräckligt bra för att få börja skolan igen! Så lyckades jag hålla mig upprätt ända fram tills nu. Nu är jag nästan tillbaka på samma ställe jag var på för ett år sen.
・Jag tänker inte skriva vad jag väger. För det första är det för att jag faktiskt inte vet, och för det andra så hade jag inte skrivit det även om jag visste det. Jag vet själv hur mycket det kan trigga igång. Jag tänker inte heller skriva vad jag vägde innan, känner mig inte så bekväm med det helt enkelt!
Hoppas att jag kunde ge dig någorlunda bra svar!
_lotta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar