onsdag 10 juli 2013

Jag vakna upp och höll om en dunk gin men i drömmen jag just drömt höll jag om dig


Igår var som många av er redan vet Håkan Hellström på Allsång på Skansen och skulle dessutom få en timme efter för att ha en egen spelning. Min plan från början var att följa med Haley och hennes bror in tidigt på morgonen och köa hela dagen, men i och med att jag måste ta biologiplugget på allvar bestämde jag mig för att göra det mogna beslutet och stå över en dags köande för att plugga istället.

Men när jag satte på tv:n klockan åtta för att i alla fall se alltihop hemifrån blev jag nästan gråtfärdig när Håkan började köra Det kommer aldrig va över för mig. Varför är jag inte där? frågade jag mig själv. Jag måste dit. Så jag gick till min snälla bror och frågade snällt om han ville följa med mig till Skansen och se Håkans spelning. Ett par "snäääääälla" senare och vi satt i bilen in mot Djurgården.

Precis när vi kom fram till Solliden sa Måns tack och hej till kamerorna och jag och Otto trängde oss igenom folkmassorna för att få någorlunda bra platser. Lite armbågande senare och vi stod tio meter från scenen och hoppade och klappade och skrek (mest jag då). Det var återigen en magisk kväll. Dessutom lät Otto mig sitta på hans axlar under Kom igen Lena vilket gjorde att jag kom ungefär en meter över folkhavet och såg hur bra som helst.

Det finns nog ingen som levererar sådan energi och eufori såsom Håkan gör under en spelning. Var alldeles uppspelt långt efter att konserten var slut, trots att det inte var så länge sedan jag såg honom spela. Det är bara något speciellt med honom. En magi som inte riktigt går att sätta fingret på.

_lotta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar