torsdag 15 mars 2012

Att från samma säng lyssna till samma regn

Idag träffade jag fina Helena. Vi pratade om det här med att gråta. Att man inte alltid vill torka tårarna och gå vidare som fort man blir ledsen. Ibland vill man faktiskt gråta ut. Låta tårarna strömma ner för kinderna. Ibland kan det faktiskt vara skönt att gråta så att man hickar. För då får man ur sig lite – kanske till och med mycket – av det jobbiga.

 På SCÄ, så fort man började gråta med sin terapeut/psykolog, sköt de diskret fram en liten skål med pappersnäsdukar. Som att man inte fick gråta. Men det får man. Man får gråta. Gråt ut, och släpp det sedan. När du har gråtit ut kan du bli glad igen. Om man aldrig är ledsen skulle man inte kunna känna igen känslan Glädje. Det är kontrasterna som skapar känslorna.

_lotta

1 kommentar: