Om lycka

Lycka för mig är att få sitta länge och äta frukost på vår kökstrapp. När det är sommar och grönt, soligt och lagom varmt. När vinden susar i den stora björken tio meter bort och jag får till mitt kaffe med den, enligt mig, optimala delen espresso och skummad mjölk. När klockan är lite över elva, när frukosten är uppäten och jag bara kan sitta på trappen, blunda och höra avlägset fågelkvitter.

Lycka behöver inte alltid vara något stort som att gå på en jätterolig fest, få ett stort paket på sin födelsedag eller att åka på en resa. Lycka finns i så mycket mer. Den fantastiska vardagslyckan är min favorit. Små saker man kan göra för att känna den där lätta känslan i bröstet. Känslan av att inget ont kan nå en. Känslan att veta att jobbiga saker ligger framför en men att ändå känna att just nu spelar inte det någon roll. Om jag bara får sitta här på trappen, äta min frukost i lugn och ro och lyssna på vinden så kommer allt att ordna sig.

Dagarna går så snabbt, veckor och månader flyter samman och vips så står man där i maj och minns bara en grå sörja från januari till april. Därför är det så viktigt att vi kommer ihåg att uppmärksamma det fina i vardagen, även om det inte är något speciellt märkvärdigt. De små sakerna kan ge oss minst lika mycket glädje och lycka som de stora.

För mig kan vardagslycka också vara att försvinna in i en riktigt bra bok, skrattanfall med en bästa vän, när jag lyckas måla mina naglar perfekt utan att en enda nagel blev sabbad, sitta i soffan med Neo i knät, knäcka nacken så högt att det nästan ekar i huvudet, nyfönat hår, sätta på läppsyl när det känns som om läpparna svider sönder eller att sova i nytvättade lakan. Det finns så mycket som kan få en att må bra. Det gäller bara att uppmärksamma det. 

_lotta